Den Svenska Förskoledrömmen

“Förskollärarna Emmie och Pernilla såg fram emot att pröva ett nytt sätt att dokumentera vardagen med hjälp av Facebook. Det visade sig att det skulle bli så mycket mer och så mycket bättre…” 

Okej då har vi kommit till det skedet då förskolor börjar hamna på Facebook mer och mer. Jag gillar iden med att ha dokumentation på internet för att föräldrar simpelt ska kunna ta del av det barnen gör på förskolan det jag har lite problem med är att det är Facebook man valt som plattform. Fördelen är som sagt att många föräldrar använder redan Facebook och är vana vid konceptet och det är lätt att nå ut till alla. Problemet jag ser med att ha detta på Facebook är deras egna användarregler där dom t.ex. äger alla bilder och allt som är skrivet där. Jag tror inte att jag skulle vilja se mitt barn på en stor reklampelare bara för att deras förskollärare är bra fotografer (torrt argument men du förstår min poäng). Men det är väll mer det jag har att invända på. Jag gillar som sagt iden med att ha dokumentationen på internet men jag hade valt en annan plattform.

Ett jämnare flöde på inlägg är tanken och p.g.a. det så vill jag nu har fler skribenter till blogen. Meddela om intresset finns antingen här på Tumblr eller via någon annan av de kanaler jag använder.

Hemsidan (klicka på Kontakt)

Tumblr

Twitter

Facebook

Började på en spellista att ha med sig på förskolan men har inte kommit så långt ännu. Hoppas ni kan hjälpa mig att fylla listan med bra pedagogiska låtar. 

PS. Spotify har även släppt en ipad add nu! LÄNK HÄR!

…har vi fått erfara hur lågt läraryrkets status är. Gårdagens föreläsning på Kulturhuset i Stockholm var planerad för en lokal som rymde 100 personer medan det var minst lika många som stod utanför och inte fick se föreläsningen. Det känns helt underbart att det var ett så stort intresse för föreläsningen men det hade jag själv nästan kunnat räkna ut med lillfingret. Jämställdhet i förskolan är ett ämne som ligger väldigt starkt i tiden och man hade hoppats på att de som anordnat föreläsningen hade tänkt till och bokat en större lokal. Det som känns mest irriterande är att de andra två föreläsningarna som ska hållas i kulturhuset är bokade till en större lokal som tar in 500 personer så varför var inte gårdagens föreläsning planerad för samma lokal den också?

Nu får det vara slut på det negativa och fokus på något annat. Som sagt väldigt kul att det var ett sådant intresse för föreläsningen och hoppas att det blir en extra insatt föreläsning snart!

“Vad betyder det att arbeta jämställt? Vad är ett genuspedagogiskt arbetssätt i förskola? Vad får olika arbetssätt för konsekvenser?
De flesta förskollärare säger att de är för jämställdhet och anser att de redan arbetar jämställt. Men om vi utgår från att det finns olikheter mellan flickor och pojkar, då bör vi ju även bemöta dem på olika sätt. Om vi i stället utgår från att det inte finns några givna skillnader, då bör vi ju bemöta dem lika. Eller är det kanske så att frågorna i jämställdhetsarbetet är ställda på fel sätt?”

Källa: kulturhuset.stockholm.se

Föreläsning om jämställdhet i förskolan i Kulturhuset i Stockholm den 25e April
Lite sent att lägga ett inlägg idag men jag tyckte att det var bättre sent än aldrig. Ska bli intressant att lyssna till forskarna om vad de kommit fram till i sina studier kring jämställdheten i förskolan. 

Hoppas vi ses där!

Länk till artikeln: Lärarnyheterna

Länk för nedladdning av appen: Fingu

Till att börja med tänkte jag gå igenom appen så att alla som inte orkar eller vill läsa artikeln i fråga förstår vad det är för en app. Appen är utvecklad av svenska forskare med tanken att den ska hjälpa 5-6 åringar att utveckla sin aritmetik som enligt artikeln är ett finare ord för räkning och taluppfattning (så använder jag ordet längre ner i detta inlägg så är alla med på vad det betyder). Ingemar Holgersson är projekt ledare för CoDAC (Conditions and tools for Developing Arithmetic Competence) där man fokuserar på just aritmetiken. 

Så när du öppnar appen möts du av en startsida (som jag inte har bild på då flera av barnens namn finns med) där det finns olika animerade figurer med spelarens namn under. Du trycker på din spelare och hamnar då på denna skärmen.

Intressant artikel av Elisabeth Richter på lararnasnyheter.se. Hinner inte diskutera vidare just nu då jag redan är lite sen till förskolan… Men under dagen ska det reflekteras med handledare och andra pedagoger så kommer en uppdatering under dagen.

Länk till artikeln.

http://www.lararnasnyheter.se/forskolan/2012/04/12/rakna-surfplattan

Kids

Framförd av: MGMT

_______________________________

Kommentarer? För jag vet inte vart jag ska börja. 

Första skärmbilden av hemsidan på nya iPad. Ledsen men helgen kommer ha ett iPad tema och en hel del bilder och tankar kring användandet av iPad i förskolan kommer komma upp. Hoppas ni får en lika intressant läsning som jag får att skriva det.

En video från Steiner Free Schools där man pratar om deras pedagogik och syn på utbildning. Det är en kort video på 11 minuter som jag anser att alla inom skolsystemet bör se. Mycket intressanta tankar väcks och leder vidare till tankar om hur jag vill att man bör tänka, här under kommer lite av de tankarna som kommit.

Så efter att ha lyssnat in filmen ett par gånger så föddes nya tankar om hur jag skulle vilja att den lärande miljön i förskolan bör se ut. Men samtidigt undrar jag om vi inte redan har kommit en bra bit på vägen i just förskolan när det gäller tankar kring barns lärande. Vi hör i filmen att filosofin i dessa skolor är att utbilda individer och skapa ett livs långt engagemang till lärande. Man vill även få barnen att bli medvetna på de olika årstiderna och naturen. Jag gillar att man fokuserar lärandet till individen och inte fokuserar på massproduktion av lärande. det nämns även i filmen av en av eleverna att hon inte lärde sig läsa förs hon var 8 men att hon läste ‘The lord of the rings” när hon var 10 och man pratar om att lärandet blir mer djupt när man gör något som man uppskattar. Här pratar vi just om meningsskapande. Varför ska jag lära mig att läsa? Vad finns det för mening med det? Genom att inte tvinga barnen att lära sig utan få barnen själva att vilja lära sig så skapar dom just den lärande miljö som jag anser behövs för att skapa ett väl fungerande lärande. Jag tycker att det är väldigt intressant hur dom ser på reflektionen också. Skolan lägger ner mycket tid på att barnen ska reflektera över det dom lär sig vilket jag tycker är underbart för att genom att reflektera kring sitt eget lärande skapar man enligt mig individer som vågar och kan tänka för sig själva vilket jag anser är något som vi lite saknar ofta i dagens samhälle. Vi springer ofta runt i vårt hamsterhjul utan att egentligen ifrågasätta varför vi gör vissa saker och bara finner oss i det. Jag tror att man genom egen reflektion kan utveckla ett lite mer kritiskt tänkande och på så sätt skapa bättre förutsättningar för senare i livet. Jag tänker mest till arbetslivet. Jag vet att bara i förskolan går man runt och bara gör en massa saker som är bestämt över huvudet på en och man vågar eller vill inte ifrågasätta varför vi gör vissa saker. Känns som jag börjar sväva utanför filmen så jag rundar nog av här men jag hoppas att filmen kan vara till inspiration.

Tack till Emelie som skickade över länken på filmen.

Den Svenska Förskoledrömmen finns nu på facebook för ännu smidigare uppdatering av bloggen. Gilla knappen sitter väldigt lägligt! ;)

Som alla vet så finns det av någon anledning (i stort sätt) ALLTID ett visst ställe där man ska sitta och läsa böcker på förskolan och ofta ser dessa ställen ut som skit. Det är någon gammal IKEA soffa som Lillemor gav till Maj som sedan gav den till förskolan någon gång på 80-talet och den står fortfarande kvar i syfte att vara “den mysiga soffan man läser i” på förskolan. Varför är det så här? Jag undrar verkligen varför för det känns så onödigt att ha det så här.

För det första tycker jag att vi ska slopa hela iden med att ha en “läshörna”. Slopa det och köp in en hel massa stora kuddar som man kan ha på golvet och skapa vilken typ av stämning du vill. Jag menar att en mobil “läshörna” som enbart består av kuddar och filtar alltid kommer vara mysigare än den gamla 80-tals soffan från Maj är! Så varför ta bort hela “läshörnan” undrar du nu för dig själv med ditt kaffe som är lite för kallt för att dricka men du gör det ändå. För att jag ser ingen mening med den om den inte används och jag tror att om man samlar hela arbetslaget och kollar på läshörnan så är det ingen som själv skulle vilja sitta där och bli läst för. Genom att ha den mobila “läshörnan” så kan man slå läger vart som på förskolan och göra det speciellt att läsa för någon. Det ska vara speciellt att bli läst för och inte så som det är idag!

För att sammanfatta lite kort.

• Bort med den traditionella läshörnan
• Prata med varandra i arbetslaget om berättande/sagoläsning/läshörnan
• Hitta (tillbaka?) till berättarglädjen!

Och till sist vill jag bara be dig. Ja just dig. Att tänka tillbaka på när någon som du tyckte om läste för dig senast. Hur underbart var inte det?

Vad tillåter vi barnen att göra i förskolan?

Denna fråga kom upp under ett drama seminarie som vi hade i veckan och vi prata runt det en stund. Det som var fokus under samtalet var brottningsleken och detta startade en hel kavalkad av tankar i mitt huvud om varför vi oftast inte tillåter denna typ av lekar och vad det kan ha för konsekvenser senare. Vi har alla läst om det ökande våldet i samhället och hur man idag inte blir förvånad när man läser att det är någon som blivit misshandlad under en helg och att under stora delar av misshandeln så låg offret på marken men gärningsmännen fortsätter misshandeln. Dessa två ämnen möttes och tankarna började härja runt varför det har blivit så här och om detta redan börjar på förskolan.

Det ska nämnas att detta bara är mina tankar och det finns ingen grund för något som kommer nämnas här under. 

Min syn på brottningsleken ser ut som sådan. Alla barn behöver vara fysiska och inte bara gå ut på gården. Jag ser brottningsleken som en lek där man lär sig respekt för den andra. Man får en förståelse för sin egen och andras kroppar och känslor. Hur hårt kan man leka? När ska man sluta? Kan man vara flera? Hur blir det då? Det gör att barnen måste tänka själva och bestämma gemensamma regler om vad som är ok eller inte. Jag ser det som ett ypperligt tillfälle att göra gemensamma regler för vad som ska gälla på hela förskolan för att utveckla det åt det hållet. Demokrati i förskolan!

 Ser man i läroplanen för förskolan under ‘2.1 Normer och värden (s.8)’ hittar vi “Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.” Ser vi vidare under ‘2.2 Utveckling och lärande (s.9)’ hittar vi “…utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära”. Bara här har vi två punkter i läroplanen som jag anser att man kan förklara en brottningslek för t.ex. föräldrar. Dra det längre och peka på första stycket i läroplanen under ‘Grundläggande värden (s.4)’:

“Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska dess verksamhet utformas i överrensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom förskolan”

Så om vi kommer tillbaka till den första tanken. Kan det finnas ett samband mellan samhällets syn på våld och förskolans förbjudande av brottningslekar? Det är svårt att svara på men jag anser att det kan vara en av orsakerna. Som jag redan tagit upp så lär sig barnen att respektera den andra under dessa lekar och jag ser den aspekten som den viktigaste. Får man lära sig när man ska sluta och får en förståelse för den andra så kan människovärdet ökas och jag anser att det är ett första steg mot att få ner våldet i samhället. 

Kom gärna med era synpunkter för det här är bara att skrapa på ytan!

“–I vår barngrupp hade vi barn som var från Arjeplog och som hade släkt i Malmö. Tåg-Håkans resa blev ett bra tillfälle att ta fram Sverigekartan och få in geografi, säger Kicki Järudd, barnskötare på Borgens förskola.

Första mejlet från Tåg-Håkan kom den 21 mars. De som jobbade på tåget hade tagit en bild och berättade att han var på väg till Sundsvall.

–Folk som åkte tåg var jätteduktiga på att skriva och skicka mejl. Vi fick rapporter från Kalmar, Linköping, Stockholm, Norrköping, Umeå, Örnsköldsvik och Ånge, berättar Kicki Järudd.

Sedan blev det tyst. Oron steg. Skulle Tåg-Håkan inte komma tillbaka? De ringde till och med till hittegodsavdelningen. Men den 30 maj kom ett mejl ”Jag är på väg hem. Kan ni komma och möta mig på stationen kl 11.49.” Mejlet upptäcktes i sista stund och det blev ingen tid till lunch. Alla barnen ville förstås följa med. Tillsammans med personalen sprang de till tågstationen.

Längst fram hos lokföraren satt Tåg-Håkan. Mest fantastiskt av allt var att han hade 42 brev i sin lilla ryggsäck. På biljetter och små lappar hade människor skrivit vad Håkan varit med om. Han hade varit på dop och 40-årskalas, sovit över i gästrummet hos ett pensionärspar, bott på hotell i Stockholm, hälsat på i en förskola i Varberg och till och med varit utomlands.

”Nu är jag på väg till Köpenhamn från Varberg. Tänkte att det skulle vara spännande att åka utomlands. Ska nog sova över i Danmark och fortsätta min resa i morgon”, stod i ett brev.

– Det är fascinerande att se vad människor har ställt upp och tagit sig tid. Nu har vi en ny barngrupp 3–5 åringar och de vill förstås också sätta Håkan på tåget. Vi funderar om vi ska göra något efter nyår, säger Kicki Järudd.”

Taget från SvD - Skrivet av Anna Asker

___________________________________________

Ville mest dela med mig av denna artikel och visa på att det går att få in geografi i förskolan på ett roligt och intressant sätt. Jag ser många tillfällen att ge barnen en större bild av sin omvärld. Om något barn kommer från ett annat land eller har varit på semester så kan man genom barnens/föräldrarnas historier få in geografi i förskolan. 

Jag är ganska säker på alla förskolor i Sverige har en planerad och pedagogisk inomhusmiljö. Men hur många förskolor har en planerad pedagogisk utomhusmiljö? Utomhusmiljön är minst lina viktig som inomhusmiljön men det ofta lågprioriterad. Jag vill fortfarande säga att alla svenska förskolor har en bra inomhusmiljö och att man har en bra tanke med inomhusmiljön men att så fort man kommer ut så blir det lite som en rast för pedagogerna. Jag säger inte att alla svenska förskolor har en dålig utomhusmiljö men det jag säger att de flesta har en utomhusmiljö som inte alls är genomtänkt eller pedagogisk. Varför har inte den svenska förskolan bättre utomhusmiljöer? Varför har vi tappat lusten att vara ute? Eller är det så att vi tappat lusten av att vara ute för att vi har så dåliga utomhusmiljöer? Det jag ser på de nybyggda förskolorna är att inomhusmiljöerna är noga genomtänkta och bra planerade medan man helt och hållet struntar i utomhusmiljön. Gården är platt och ger inga naturliga hinder för barnen att övervinna. Man förlitar sig helt på att klätterställningar och dit lagda stenar ska göra så att barnen kan öva balans och få en känsla för sin egen kropp. Ett motargument kan ju vara: “Men man kan alltid gå ifrån gården ut i naturen”. Men kan man alltid det och varför ska man göra det? Närmiljön är en trygghet för barnen så varför inte ha en bra utomhusmiljö nära barnen? Hade man haft en bra planerad utomhusmiljö så skulle man kunna göra allt som man kan göra inne. Lika mycket som att man borde kunna göra samma saker inne som man kan ute. Visst funkar det inte att ha en pulkabacke inne men ni förstår min poäng. Vi plockar in mer och mer naturligt material så varför inte plocka ut mer och mer material från förskolan? Skulle det inte vara underbart att kunna stänga ute mitt i vintern? Eller ha ett ställe där man kan läsa en bok för barnen när man är ute? Varför är vi så trångsinta med att ‘inneleksaker’ ska stanna inne medan vi tillåter kottar, pinnar, barr, snäckskal m.m. vara inne?